Julia Lule Elisabeth

Pai dag 1

Heeeye!

PAI!

Torsdag 24/11

Jag lämnade Chiang Rai och åkte ner till Chiang Mai för att byta buss till Pai. Jag hade hört att vägarna var dåliga men jag har åkt bil i bergen väldigt många gånger här utan att bli dålig. Jag bestämde mig iallafall för att ha telefonen i väskan hela resan vilket jag hade utifall att. De skulle ta 4 timmar att åka den lilla bussen från Chiang Mai till Pai.

Jag var sist på eftersom dom inte riktigt kunde bestämma sig för vilken minibuss jag skulle in i. Chauffören blev lite arg över att även jag hade en väska med mig,bussen var redan överfull med packning och andra resenärer och han ville nog att jag skulle åka upp utan min väska. Sist på betydde att jag fick platsen längst bak i bussen, klättrade över alla väskor och hamnade tillsist på min plats.

Redan efter cirka 30 min började jag må dåligt. Vägen krängde kraftigt åt höger och vänster hela tiden, chauffören körde väldigt fort och tvärnitade lite när och var vilket gjorde att körningen i sig blev väldigt ryckig. Ingen AC fungerade och hur jag än försökte kunde jag inte följa vägen utan att bli åksjuk. En kille som satt bredvid mig gav mig då en åksjuketablett och jag försökte verkligen göra allt för att slippa spy.

(null)

Ungefär 1,5 timme körde vi innan vi stannade och hade en liten bensträckare på 5 min. Jag mådde fortfarande fruktansvärt illa och en tjej erbjöd sig byta plats med mig så att jag skulle kunna få platsen vid fönstret som gick att öppna. Väldigt snällt av henne faktiskt. Innan alla var i bilen började chauffören att backa bilen och körde nästan på min väska som fick lov att ligga utanför medans alla klättrade in, han missade väskan med en halv millimeter. Väl när alla var i bussen igen började jag direkt må dåligt igen, dröjde inte länge innan jag kände att de jag hade i magen behövde komma upp. Jag lyckades rycka åt mig en plastpåse men den var alldeles för liten och jag missade den och spydde ner hela mig istället. Chauffören vägrade stanna och kort där efter spydde jag igen, dock i en liten större påse. Hela vägen fick jag sedan sitta i min egen spya och må psykiskt dåligt över att alla runt om kring mig fick lida av min fina Spya. Alla på bussen var väldigt förstående och jag tror att de var många fler som mådde exakt lika dåligt som jag. Åksjuketabletten tog jag alldeles för sent och jag tror att det var därför allt kom upp. Tur nog hade jag våtservetter som jag försökte tvätta bort de värsta med.

(null)

Efter vad som kände som en evighet kom vi iallafall upp till Pai tillslut. Jag tog en taxi till mitt första boende och höll på att bryta ihop när ägaren visade mig ett litet plåthus utan fönster och med endast en tunn tunn madrass på golvet,han sa att de skulle vara mitt boende för de nästkommande tre dagarna. Allt jag ville var att ha ett eget boende med toalett och dusch så att jag kunde tvätta bort min eländiga doft och därför lyckades jag tillslut iallafall uppgradera plåthuset till en bungalow.

Jag tror att de hade kunnat vara väldigt mysigt att sova i plåthuset tillsammans med någon annan och jag tror absolut att jag skulle klara av att bo där själv också men där och då, helt nedspydd villa jag inget hellre än att ha ett eget rum. Blev lite dyrare men de var de helt klart värt.

Mycket mer än så hände det inte denna dag, jag åt middag på Seven Eleven och sen var jag bara inne i min bungalow resten av kvällen. Tänkte börja med att skriva ett separat inlägg om varje dag och därför börjar vi med detta inlägg, min "underbara" resa och första dag i Pai.

(null)

Tack för att just du läst!

Kram Lule❤️

(null)

Namn:		Kommentar:
	Kom ihåg mig?
Mailadress:

URL/bloggadress: